Nordiska myter öppnar på Nationalmuseum Jamtli den 18 maj

I sommar visas utställningen Nordiska myter på Nationalmuseum Jamtli. Den handlar om berättande i bild i den nordiska konsten under 1800-talet och det tidiga 1900-talet, en period då konstnärer gärna hämtade sina motiv ur myt, saga och historia. Utställningen innehåller en rad verk av konstnärer som Carl Larsson, Elsa Beskow, Ernst Josephson och August Malmström, samtliga från Nationalmuseums samlingar.

Nordiska myter handlar om berättande i bild i den nordiska konsten under 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Det är en epok före den moderna filmens genombrott, då konsten i hög grad fortfarande handlade om att berätta historier. Under den här tiden var motiv hämtade ur myt, saga och historia populära och sysselsatte många av de ledande konstnärerna. Utställningen innehåller en rad verk av konstnärer som Carl Larsson, Elsa Beskow, Ernst Josephson och August Malmström. Totalt visas runt 110 verk – främst målningar och skulpturer, men också teckningar, grafik och konsthantverksföremål. Samtliga verk i utställningen tillhör Nationalmuseum, som äger rika samlingar av nordisk och i synnerhet svensk 1800-talskonst.

1800-talets konstnärer utgick från klassiska traditioner. Den grekiska och romerska antikens gudabilder och renässansens fresker var självklara utgångspunkter. En viktig uppgift för konsten var att förmedla ett moraliskt uppbyggligt budskap. Under 1800-talet, det sekel då den moderna nationalismen formades, blev det allt viktigare för konstnärerna att skildra ämnen ur den nationella historien. Men i Norden uppstod också ett intresse för att använda den fornnordiska mytologin och de fornnordiska sagorna som motiv. I stället för att skildra Jupiter och Venus valde målare och skulptörer de nordiska motsvarigheterna Oden och Freja. En del av de här konstverken kan idag föra tankarna till vår tids populärkultur, till exempel TV-serier som Game of Thrones och filmatiseringarna av Tolkiens böcker, produktioner som inte sällan inspirerats av 1800-talskonst med fornnordisk motivvärld. Ett exempel är August Malmströms illustrationer till Tegnérs Frithiofs saga.

Några av 1800-talets målningar med historiska motiv har blivit verkliga klassiker, bilder som ofta reproducerats bland annat i skolans läroböcker. Carl Wahlboms Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen är ett sådant verk. Striderna är kaotiska och våldsamma. Hästar stegrar sig, soldater faller, genom krutrök och dimma skymtar värjor och fanor. Målningen har bidragit till att skapa bilden av kungen som en hjälte som dör för sitt land och för den protestantiska läran. Påfallande många av målningarna med historiska motiv har ett tragiskt innehåll. Döende kungar, våldsamma fältslag, bränder och katastrofer är vanliga.

Romantiken, som var den dominerande idéströmningen under första hälften av 1800-talet, innebar ett intresse för folkliga traditioner, sagor och berättelser. Folktrons föreställningar om naturväsen som troll och älvor blev utgångspunkt för många konstnärer. Nils Blommér målade älvornas dans på sommarängen, och näcken bland vågorna i månskenet. Näcken blev också ett centralt motiv för Ernst Josephson, som tre decennier senare skildrade den fiolspelande näcken som en slags bild av den romantiska konstnärsgestalten.

Tiden kring sekelskiftet 1900 var en blomstringstid för den illustrerade barnboken. En orsak till detta var att trycktekniken utvecklats. Konstnärer som Elsa Beskow, Ivar Arosenius och John Bauer utvecklade den illustrerade barnboken till personligt präglade självständiga konstverk. Med hjälp av jugendstilens dekorativa formspråk gav Bauer sagornas romantiska motivvärld ny vitalitet.

Saga, myt och historia var inte bara intressant för bilderboksillustratörer. De nationalromantiska och symbolistiska strömningarna kring år 1900 innebar också ett intresse för den typen av ämnet i bildkonsten i stort. Ett exempel är Richard Bergh, som i sin målning Vision skildrar en historisk händelse – Valdemar Atterdags flotta på väg till Visby 1361 – som ett slags dröm- eller fantasibild.

Utställningen Nordiska myter visas på Nationalmuseum Jamtli i Östersund 18 maj 2021–18 april 2022. Utställningens kurator är Per Hedström, utställningschef på Nationalmuseum.