Soft vernissage torsdag, 22 april, kl 17-20.
”Naked Drag, in the power of the pose”, är Cecilia Ulfsdotter Klementssons (f. 1990) första solo-show på Galleri Duerr sedan hon blev representerad i september 2020. Klementsson är för närvarande på sitt första år på ett magisterexamen vid Royal College of Art i London och hennes utställning ”Naked Drag” informeras av hennes magisteravhandling med samma titel. Avhandlingen utforskar kraften i posen i kroppen avklädd av sina kläder i media såväl som i konstvärlden. I förhållande till Judith Butlers uppmaning till drag för att avslöja kön för vad det är—en föreställning som Klementsson tar ett steg längre i en naken, köttig och sjuklig dragning.
Cecilia målar köttiga kroppar som omtolkar nakenbilder från modefotografer genom att byta ut kön och extrahera färger i huden. Hon omvandlar ‘’the nude’’ till ‘’naked’’ i målade appropriationer, och skiftar them från okroppsliga till kroppsliga. Poser från 1990 och 2000 talets mode reklam inspirar hennes arbete. Detta är en era när stora modeskapare särskilt testade gränserna av ‘’the nude’’, med Kate Moss som förebild.
Medan Cecilia tar inspiration från dessa suggestiva poser, så vrider hon också på dom genom att låta män posera som kvinnor, kvinnor posera som män, transkvinnor posera som ciskvinnor och en dag kanske transmän poserar som cismän, eller kanske tvärtom. Allt för att förvirra genus till den grad att det ultimat kan bli obsolet. Judith Butler callade till dragshower för att nå genus transgression genom subversion, parodin och överdriften exponerar genus för vad det är – en föreställning. Därför tror hon att alla i botten är icke-binära och mina målningar är naken dragshow. När vi blir konfronterade med motsatser, så blir skillnader mellan ’manliga’ och ’kvinnliga’ alltmer tydliga – kvinnor förföriska men passive, män förföriska men activa. Mina verk riktar sig mot att överskrida genus.
En annan aspekt Cecilia utmanar i sitt arbete är den platta monokroma hudton som används inom reklam, vilket får ‘the nude’ att verka mer sculptural är morbid – kanske en metod för stora modemärken att komma undan med kittlande nakenhet.
Hon begränsar sig till enbart fyra färger. Cecilia applicerar färgerna i lager, en färg i taget, som en manuell silkscreentryck process. Det finns en paradox i färgerna jag väljer – dom är vackra men samtidigt kusliga när det avslöjar hudens sårbarhet. Hon tillämpar den mortalitet som reklamen undviker. Hon erbjuder någonting udda medan män poserar som kvinnor i en transparent iriserande hud, där de utmanar åskådaren att dras till dem trots sina färgglada brister.
Poserna poserar den oundvikliga frågan: vad händer när män poserar som den andre, och när kvinnor poserar som män? Cecilia är intresserad av att ställa frågan och provocera tankar hellre än att komma till några svar.
I att lämna vissa delar av målning ‘ofärdig’, så blottar skelettet av målningen – den underliggande teckningen. Cecilia dekonstruerar vad en målning av hud är gjord av men även, metaforiskt, vad huden är gjord av då lager efter lager av ren färg skalas av. Medan en del av målningen är återgivna till en nivå av hyperrealistisk iridescent hud, är andra partier avskalade ända in i benmärgen. Fast här är det inte kött och ben, men istället en teckning som påminner oss om en karta hellre än en traditionell teckning av en kropp. Hon markerar där skuggorna börjar och slutar hellre än att fylla i skuggorna med traditionella hatching tekniker—precis som en karta visar variationer i ett landskap så visar Cecilia variationer i en kropp och alla dess ‘brister’.
Klementsson bodde i Perth (AU) 2011 – 2016 där hon tog en kandidatexam i konst vid Curtin University 2015. Klementsson har ställt ut i Berlin, Leipzig, Perth, Stockholm, Gävle och Kettinge. Klementsson hade också en tre-månaders artist-in-residence i Pilotenkueche i Leipzig från oktober till december 2019.
