Modellen på årets hedersporträtt är matprofilen och krögaren Leif Mannerström. Porträttet är utfört av fotografen Bruno Ehrs. Han har både fångat modellens personlighet och yrkesidentitet.
Årets hedersporträtt visar en av Sveriges mest kända krögare och folkkära kockar – Leif Mannerström, född i Stockholm 1940. Han har varit med om att sätta Sverige på den gastronomiska världskartan. Att Mannerström skulle gå köksvägen var mer eller mindre självklart då hans pappa var krögare och farmor kalaskokerska. 15 år gammal började han som kökselev, men drömde om att bli flygare. Han misslyckades vid antagningen och valde i stället att praktisera i köket på Svenska Amerikalinjens m/s Kungsholm. 23 år gammal blev han rekordung köksmästare på restaurangen Henriksberg.
Tillsammans med kocken Crister Svantesson öppnade Leif Mannerström restaurangen Johanna 1974. Detta var första gången som det nya franska köket introducerades i Sverige. Senare har han framförallt blivit förknippad med förnyelsen av svensk husmanskost. Det har givit eko både i ett trettiotal böcker, genom restaurangen Sjömagasinet i Göteborg och som välkänd gastronomisk profil i TV. Som ett bevis för sina många framgångar har Mannerström fått utmärkelsen Kockarnas kock tre gånger och hållit en stjärna i Guide Michelin under mer än ett decennium. Ett offentligt erkännande fick han också 2002 när han hamnade på frimärke bland framstående svenska matprofiler. För många är Leif Mannerström framförallt känd som en av domarna i det populära TV-programmet Sveriges mästerkock.
Leif Mannerström har nu hunnit fylla 80 år. Kanske har detta också bidragit till att han engagerar sig i kampen för bättre mat på sjukhus och äldreboenden och hårt kritiserar vad han uppfattat som rent slarv, dåliga råvaror och usel tillagning. Riktig husmanskost är både ekonomiskt och miljömässigt eftersträvansvärt, på detta sätt äger maten både en etisk och moralisk dimension för Leif Mannerström.
Det porträtt som Bruno Ehrs (född 1953) utfört av Leif Mannerström är sparsmakat och rentav minimalistiskt till karaktären. Ehrs började sin verksamhet som fotograf på Stockholms stadsmuseum under den legendariske Lennart af Petersens. Till hyllningen av Stockholm 750 år gjorde han ett antal porträtt av kända stockholmare. Då spelade av naturliga skäl den omgivande stadsmiljön en avgörande roll för att porträttera de personer som verkar i huvudstaden. Denna gång ligger i stället fokus helt på matkreatören Mannerström.
För att inte distrahera betraktaren för mycket har Bruno Ehrs plockat bort all miljö i porträttet. Modellen är placerad i en grund relief, en effekt som fotografen uppnått genom att rikta en kraftig ljuskälla från vänster, bara några centimeter utanför bilden. För att inte skapa en obalans i ljussättningen har Ehrs dessutom tillfört ett svagt bakgrundsljus till höger om modellen. Det kontrastrika släpljus som skapas på detta sätt skulpterar fram modellen, inte minst vecken och knapparna i kockjackan. Detta ger associationer till de gamla 1600-talsmästarna, som Ehrs gärna hämtar inspiration från. Om någon till äventyrs inte skulle känna igen modellen är namnet broderat på jackan.
– Jag har velat ladda bilden med temperament för att lyfta fram modellens personlighet. Fram tonar en kompromisslös matskapare, som inte är känd för att gulla med folk. Han genomborrar oss med sin stränga blick, säger fotografen Bruno Ehrs.
Men hur framställer man en yrkesman i vår tid om man inte likt den verklighetsnära tyske fotoklassikern August Sander placerar kocken i köket med en stor kastrull och visp? Från första början ville modellen själv vara iförd sitt främsta kännetecken – kockjackan. Stekpannan var Bruno Ehrs bidrag. Detta viktiga verktyg i matlagningens tjänst skapar också djup i bilden, men utan att ta över. I hans porträtt, som är resultatet av en sparsmakad estetik, är inget lämnat åt slumpen. Därför har glasögonen hamnat på modellens hjässa för att inte ge ovälkomna reflexer. Trots att porträttet är i färg skapar Ehrs nästan känslan av en monokrom svart-vit bild genom att dämpa koloriten, allt för att sätta fokus på det svenska matundrets store mästare.
Statens porträttsamling på Gripsholms slott, världens äldsta nationella porträttgalleri, grundades år 1822 och förvaltas av Nationalmuseum. Sedan 1959 utökas porträttsamlingen varje år med ett antal verk varav ett hedersporträtt – föreställande någon välförtjänt svensk kvinna eller man – donerat av Gripsholmsföreningen. Föreningen tillkom år 1937 i syfte att främja Gripsholms slotts och dess samlingars bestånd och förkovran.
