Snö*

Under tidigare århundraden ansågs vinternaturen fientlig. Den beboddes av demoner och andar och betraktades som ett farligt land. Men också i dag väcker polarfärder ett sällsamt intresse. Kanske är själva strapatsen, modet att trotsa vinterkylan, det sista äventyret.
Snöns historia är en spränglärd, generös och medkännande essä om snöns enorma betydelse genom historien och fram till i dag. Snön har gett oss hjältar, minnen, stolthet och är en av våra viktigaste naturresurser. Snöns historia och vår egen historia hänger tätt ihop. Hur snön mår säger nämligen mycket om hur vår planet mår. Det som händer med snön visar vart vi är på väg.
Mats Ekdahl är en mångkunnig och erfaren journalist och författare. Sverigemagasinet får en pratstund om kristaller, Ingemar Stenmark och svunna tiders snöbollskrig.

Hur kom du egentligen på tanken att skriva en bok om snö?
– Mitt intresse för snö började redan i barndomen, då jag åkte väldigt mycket skidor med familjen. På 1960-talet, när jag växte upp, fanns det väldigt mycket snö om vintrarna. Från början handlade det mest om längdskidåkning, men så småningom fick jag upp intresset även för utförsåkning. När jag sedan blev intresserad av skidåkning på riktigt, började jag samla på mig artiklar, dikter, fotografier, gamla affischer och skidåkningstidningar. Jag älskade att läsa memoarböcker av Mora-Nisse, Sven Utterström, Sixten Jernberg och andra. Senare samlade jag på mig allt jag kunde hitta även om utförsåkning, inte minst efter att Ingemar Stenmark fått sitt stora genombrott och intresset för slalom ökade lavinartat i Sverige.

NYTT PERSPEKTIV
– Efter några år började jag allt mer intressera mig för vackra berättelser och dikter om snöfall och vackra skidspår, och när min hustru sa till mig att jag borde vidga vyerna lite blev jag mer och mer nyfiken på den vetenskapliga sidan av snö. Hur snö bildas och hur snön har haft en avgörande betydelse i människors liv sedan urminnes tider.
– Jag hade besökt i stort sett alla skidmuseer i landet, och reste till Holmenkollenmuseet i Oslo, till Olympiamuseet i Helsingfors och även till det stora Alpinmuseet i Chamonix. Men det som blev avgörande för mitt intresse var när jag åkte till Grönland för några år sedan. Då fick jag möjlighet att besöka den stora isfjorden, som är en av Jordens vackraste platser.
– Där lärde jag mig mer om alla klimatologiska faktorerna, bland annat när det gäller smältningen av inlandsisen och glaciärerna. Jag besökte även Knud Rasmussenmuseet, uppkallat efter den store danske polarresenären, och fick möjlighet att studera hans arbete med polareskimåerna.
– Så man kan säga att mitt intresse började med vackra skidspår, övergick till vackra snöfall i litteraturen och landade så småningom i naturvetenskap. Då kände jag att jag täckt in det mesta som behövdes för att skriva den här boken.

En fråga som intresserar många är om det är sant att varje snöflinga är unik?
– Man brukar säga så, men det finns knappast några belägg för det, eftersom ingen ju har kunnat studera alla snöflingor som fallit. Det man däremot med säkerhet kan säga är att alla flingor är uppbyggda av samma komponenter när de bildas uppe i atmosfären. När de sedan dalar från himlen så antar de olika skepnad beroende på omständigheterna de utsätts för. Men huruvida det är bevis för att alla är olika vill jag låta vara osagt, lägger Mats Ekdahl till med ett leende.

Hur ser egentligen framtiden ut för snön, med all global uppvärmning som råder?
– Det är den stora filosofiska och naturvetenskapliga frågan. Snön kommer naturligtvis alltid att finnas, eftersom den bildas högt upp i atmosfären. Men vi ser ju redan konsekvenserna av klimatförändringarna och uppvärmningen; det blir ju varmare och varmare. Den allvarliga sidan av det är att isarna uppe i Arktis smälter med dramatiskt ökande hastighet.
– Men när vi sedan kommer ner till våra trakter, så är det tyvärr så att vi får allt mindre snö för varje år som går. I vissa delar av landet hinner man knappt uppleva någon riktig vinter överhuvudtaget. För bara ett tiotal år sedan var det självklart med en vit jul i större delen av landet, men så är det tyvärr inte längre.
– När det inte längre finns något snötäcke på de arktiska isarna så reflekteras inte solens värme, och då smälter isen snabbare. Det är den bistra sanningen. Antarktis är inte heller förskonat från den globala temperaturökningen. Även där ser man hur stora isberg bryts loss och driver till havs.
– ”Snöns Historia” innehåller dels de stora klimatfrågorna, men även berättelser om hur många stora författare beskrivit snö genom historien. Någon har sagt att snön snart finns kvar i litteraturen och på virkade kuddar!
– Skidåkningen som transportsätt är också något jag har fördjupat mig i, och i boken kan man läsa bland annat om hur folk tog sig fram på skidor och snöskor i Asien långt innan skidåkning betraktades som en sport eller fritidssyssla.

ISANDE MISSRÄKNING
– En annan intressant historia är den om hur amerikanerna under kalla kriget lät bygga en militärbas under inlandsisen på norra Grönland för att ha Sovjetunionen inom räckhåll. Dock missbedömde man isens inneboende förmågor, och i takt med att de väldiga ismassorna sakta rörde sig efter årstiderna började militärbasens väggar att knaka. Till slut rasade alltihop och det blev pannkaka av den hemliga basen.
– Så det finns verkligen mycket intressant att lära sig om snö, bara man tittar lite närmare, avslutar Mats Ekdahl.

Text: Tony Manieri
Foto: Adobe Stock

Om annonser