För många är Lasse Åberg främst känd som rollfiguren Stig-Helmer Olsson i filmen Sällskapsresan med uppföljare eller som Trazan Apansson i musiksprakande barnprogram tillsammans med Klasse Möllberg. Som konstnär har han bland annat utmärkt sig för sina pastischer med Musse Pigg-tema, och som grafiker har han en stor och bred katalog. Men något som kanske ändå kommer högst på listan är Åbergs Museum, som han startade för arton år sedan. Nu presenterar museet en utställning med idolen och kollegan Per Åhlin.
Per Åhlin är en gammal hjälte för mig, berättar Lasse Åberg. Jag kom i kontakt med honom första gången redan på 1960-talet, och har alltid tyckt att han är en lysande tecknare. Karl-Bertil Jonssons Julafton har ju blivit lite grann av hans Mona Lisa, eftersom den går i TV varje jul. Men även hans andra filmer, som Resan till Melonia, Hundhotellet och Dunderklumpen är små mästerverk. – Dessutom har Per Åhlin jobbat som formgivare av bokomslag i många år, framför allt åt Wahlström & Widstrand. Så vi kommer att visa en hel del bokomslag tillsammans med så kallade celler från produktionen av hans animerade filmer. Innan den digitala produktionen tog över så gjordes all tecknad film genom att man målade på genomskinliga ark som sedan fotograferades av. Till en sekund film gjordes mellan 10 och 20 celler, så det låg ett oerhört tidskrävande arbete bakom en långfilm.– Per Åhlin var dessutom något av en hustecknare åt Hasse & Tage, och illustrerade flera av deras böcker.Dessutom är han född i Hofors, precis som jag, vilket såklart är en bonus!
Snart utkommer hela tio volymer med Kalle Anka-tecknaren Don Rosas alster. Hur är ditt förhållande till Disney?
– Jag har gjort en del åt Disney själv. Bland annat gjorde jag två litografier som köptes av Disney Art Worldwide och även haft den stora äran att göra en affisch som medföljde tidningen Kalle Anka & Co. Det var väldigt stort för mig, eftersom jag sedan barndomen varit väldigt förtjust i tidningen. När jag var åtta år gammal kom det första numret av Kalle Anka & Co, och jag minns att jag köpte den i en kiosk som låg i Fredhäll på Kungsholmen.
Och det exemplaret har du såklart sparat genom åren?
– Nädu, för den slängde morsan efter 14 dagar när hon förmodade att den var färdigläst. Fast vi har faktiskt ett exemplar i en monter på museet, så jag återskapar min barndom varje gång jag passerar montern. – Jag har faktiskt en del originalteckningar av Don Rosa på museet. Han betraktas ju som kronprisen till den legendariske Kalle-tecknaren Carl Barks.
Du jubilerade ju i somras genom att fylla 80. Är det något speciellt med det?
– Omvärlden tyckte i alla fall det. Det gjordes en tvåtimmars dokumentär i TV och skrevs om det i alla möjliga media, så jag kände mig väldigt firad. För fyra år sedan blev jag morfars far, vilket kändes lite märkligt vid tillfället. Och jag känner mig inte gammal, det är lite som att jag lever i en egen tidssfär. Det är inte för att kokettera, utan jag känner verkligen så. Om jag möter någon annan som är åttio så möter jag en gammal människa, för jag möter absolut inte mig själv.
Trazan i ny skepnad
Den folkära och roliga duon Trazan och Banarne dök upp på scen då det klassiska tv-programmet blev till en familjemusikal häromåret. Nassim Al Fakir och Christian Åkesson tog över efter Lasse Åberg och Klasse Möllberg, och det var lite nervöst.– Jag var nog mer oroad än jag behövde vara inför musikalpremiären i Malmö. Efter trettio sekunder var man inne i storyn och hängde med Trazan och Banarne i en fantastisk föreställning på scenen. Så det visade sig vara en helt obefogad rädsla. – Tanken var att föreställningen skulle åka på stor turné runtom i landet, men det har vi blivit tvungna att skjuta upp till nästa år.
Museet en höjdpunkt
– Även vi har såklart märkt en stor förändring på museet i dessa tider, och har till exempel tappat alla bussresor med glada pensionärer. – Men det har varit en fantastisk resa, vi krigar på och ser fram emot 20-årsjubiléet om två år. I prinicip allt har varit jättekul att hålla på med, alltifrån formgivning av möbler, utställningarnas innehåll, att starta en restaurang, bygga Trazan-kojan, mötena med människor. Allt har varit väldigt kul, och jag sätter det väldigt högt på listan över vad jag gjort genom åren. Museet har verkligen varit en fantastisk grej.
Du samlade ditt liv i en bok som kom för några år sedan. Men den är upplagd på ett annorlunda vis.
– Precis. Jag gjorde den som en slags encyklopedi, Åberg från A till Ö. Det var ett kul sätt att skriva på, eftersom det inte blir en linjär berättelse som börjar med barndomen och skolgången, ytan man hoppar lite fram och tillbaka i tiden. A handar till exempel om Apansson och Ardy Strüwer, som jag arbetat med väldigt mycket genom åren. På det viset kunde jag studsa runt i minnet, vilket gjorde arbetet väldigt lustfyllt.
Vad har du för projekt igång framöver?
– Jag tecknar väldigt mycket och gör grafik till olika sammanhang, både egna verk och beställningsjobb. Så jag håller egentligen på med det jag alltid har gjort, och kommer att fortsätta med det så länge jag har lust, avslutar Lasse Åberg.
Text: Tony Manieri Foto: Max Åberg
PER ÅHLIN startade 1967 produktionsbolaget PennFilm Studio AB, under arbetet med den tecknade filmen ’I huvet på en gammal gubbe’. 1974 kom filmen Dunderklumpen, som Åhlin fick en Guldbagge för 1975 med motiveringen ’för hans djupt självständiga animation’. 1979–82 följde den animerade TV-serien om Alfons Åberg. Han har som illustratör bland annat gjort omslagen till många av ljudböckerna utgivna av Hans Alfredsons och Tage Danielssons förlag AB Svenska Ljud. Åhlins originalteckningar till filmen om ’Karl-Bertil Jonssons julafton’ ställdes 2002 ut på Seriegalleriet i Stockholm. Per Åhlin finns representerad vid bland annat Nationalmuseum i Stockholm. Per Åhlin är född 1931.
